Polleke skrev alltid dikter. Hon är bra på det. Men nu verkar det som om hennes poetiska talang försvunnit. Hon vet nu att hennes far, Spiek, aldrig kommer att bli någon poet och därför har hennes poetiska ådra sinat. Dikterna hon skrev, skrev hon åt honom, alltså i hans ställe. Förresten[...]

Polleke är jätteglad att hennes pappa, Spiek, har slutat knarka. Han säger att han har hittat sig själv i Nepal. Polleke undrar vad folk egentligen menar med "sig själv". Var sitter Mimons själv i så fall? Kanske i hans vackra, mörka ögon

Polleke tycker i alla fall att det är k[...]

Femte boken om Polleke av prisbelönte Guus Kuijer. Äntligen blir Polleke tonåring! Om det nu är något bra. Polleke funderar mycket på sakers för- och nackdelar. Det behövs verkligen överallt. Till exempel är hon kär i Mimon, det är bra, men hans kultur och tro gör det svårt. Det är d�[...]

Thomas kan se saker som ingen annan kan se. Tropiska fiskar som simmar i kanalen, det magiska som svävar kring Mrs. Van Amersfoort, den enorma skönhet som Eliza besitter, trots hennes konstgjorda ben. Han kan också se Jesus själv, som besöker Thomas ibland och säger: Du kan kalla mig Jesus.